Sidor

fredag 1 maj 2015

Jag ser ljuset!!

Även om man har svårt med vissa saker med adhd har man kanske istället väldigt mycket lättare för andra saker....vissa tror kanske att man är totalkaos på precis alla punkter och springer runt som en yr höna som tappar bort precis allt och att allt kan hamna vad som helst (ok, jag har hittat saker som mobilen i kylskåpet och kaffekoppen halv med kaffe i badrummet) men hur tossig som helst är man inte heller....och på de bitar där jag är bra är jag sjukt bra..... Inte för att skryta om min mammaroll igen men som mamma med adhd är jag till exempel, ja har ändå alltid kunnat bara konstigt nog sortera bort husets kaos i huvudet, mina tankar, ja tillomed i bakhuvudet tror jag, för just då känner jag inte av det, bara som blundar för det, stänger av det som om en on/offknapp och kan ge den roligaste lek Angeline nästan går under av av skrattanfall, och Daisy om och om igen leenden och dedär roliga bebisljuden hon älskar 1000 gånger en annan lätt skulle tröttna av efter 10 för alla mammor är inte lika roade av lek med sina barn, inte jag heller varje minut såklart på dygnet såklart men väldigt väldigt ofta, mer än många många andra som håller på andra sätt istället så allt väger ju ändå upp..... Stefan och andra säger ofta till mig; "Lina, jag har sett, ja det är fantastiskt" eller som Stefan ibland, ja man bara ser på honom; "Gud, hur orkar hon ta om den där intensiva leken som får Angeline att tjuta av skratt eller hur orkar hon hålla på sådär med Daisy" ibland kan jag bli för jobbig och ta om igen; "Stefan titta då, se vad sööööt hon är när hon har såhär kul eller seeee Daisy leeeeer av detta med" och det måste jag lyssna på och det har jag lärt mig göra ganska bra... Jag förstår att saker och ting inte är lika roliga för alla och Stefan är en ljuvlig förälder med sin lek och trygghet och sitt lugn, tänk om båda skulle vara så hyper, barnen skulle ju gå under, haha.... Men jag är ändå så himla glad och tacksam för min adhd, hur svår den en kan vara.... Igår lät faktiskt jag som ett enda stort misslyckande, ja absolut så har det känts ibland men det ska nu botas!! Jag har ny medicin som jag börja med igår som ska vara världens bästa kombo för många, får se om det funkar för mig också, hoppas!! Och sen har jag en adhd-app jag kommer börja följa på onsdag när jag nu i helgen på lugna stunder och på måndag och tisdag med min expert som kommer hem ska strukturera upp rum för rum.. Alla saker har sin plats där den typ är dödsdömd (men inte misslyckad) haha om den inte kommer tillbaka till, det känns nu (ja, jag vet att jag lätt bygger upp drömvärldar) som om mitt nya organiserade liv kommer att börja!! Det känns som om detta med att jag kände mig så enormt misslyckad var väldigt bra för mig och meningen för annars skulle jag inte sitta hos någon läkare och gråtit kommit fram till att nä, det är dags att ta tag i livets struktur en gång för alla och bra att den där mamman dömande sa till mig så det startade ett grubbel i huvudet som jag hittade att jag faktiskt måste ha så låg självkänsla att jag tar åt mig och att den beror på adhdn (eller rättare sagt mig för jag är adhd, jag har det inte och kan aldrig "skylla på det") däremot hitta lösningar och bestämma mig till 100 % att där måste jag faktiskt lägga tillbaka nyckeln för att hela mitt liv ska funka och inte döma mig själv!! Framförallt inte känna mig sådär misslyckad jag inte är, hallå jag är ju bra på massor häftigt inte många kan, och har fått miljoner människor att skratta genom åren och hur lyckat är bara inte en sån sak? Jag vet att inte dedär med att bli ordningsam inte kan komma med hjälp utav medicin eller över några nätter, inte självkänsla heller, men jag tror ändå grundsjälvkänslan inte är så farlig som jag ibland får för mig och att får jag rätt på detta med adhdn och var sak på sin plats kommer jag få ett helt nytt liv och äntligen kunna koncentrera mig på det jag också själv kan förverkliga men jag måste ha en stabilare grund att stå på!! Ordning och reda gör mig klar i skallen och aldrig mår jag bättre än i ett välstädat hem och när jag upptäcker att; "wow, jag behövde inte leta efter den där viktiga grejen, den bara låg där den skulle ligga" och oj vilken njutning och energi jag fick över till att göra dehär kreativa idag när inte hela huset var uppåner och jag istället använde de få timmar som inte går till barnen att försöka städa ihjäl mig eller grubbla på hur misslyckad jag är.... Hela livet kommer typ att förändras för mig!! Och nu när Stefan är iväg med ungarna en stund finns ingen tid till att skriva mera här, hur fort det än smattrar, nä jag ska börja med första rummet och få klart det lugnt, genomtänkt och metodiskt, det får bli badrummet här uppe, och kanske hinner jag vårt sovrum också, vi får se, rum för rum som experten säger!! 

Jag ser ljuset i tunneln!! (trots ett badrum det just nu ser ut att ha varit jordbävning och storm i) och ni som känner oss och tänker; men det brukar ju vara ganska städat ofta hos oss, ja visst ibland men det ligger då antingen en städerska bakom det eller en sönderstressad mig som städat i panik på ytan eller från grunden i detalj i ett maniskt beteende, jag har då fått ett ryck som ändå inte hållt mer än några dagar, men denna gång, lugnt och metodiskt och hållbart FOR LIFE hur orealistiskt det än låts höra med små barn, ja jag vill ju tillomed ha fler, inte riktigt än men sen, längtar redan!!) Dock räknar jag bort barnens röra, de ingår inte i detta, de vet man att man alltid kommer att få plocka hela tiden och ibland låta det vara, men jag menar hela grundordningen, liksom vem behöver en tom hårspray flaska i ett badrumsskåp eller en kräm som är både nästan slut oh inte öppnad på ett halvår :) Den sista som behöver det är min hjärna iaf, den är ju tillomed allergisk emot att den står där och ger ångest som leder till det viktigaste i livet självkänslan, inte bara den där ynka gamla burken såklart, den tänker jag aldrig på, men den plus alla andra grejer lika med kaos och kaos i sin tur lika med att ständigt känna sig kass i sin tur lika med ruffsigt hår och de och de och de och de = självkänslan. SÅ NU, NU BÖRJAR VI - Here I come badrummet!! 


Och det går att lära gamla hundar sitta, allt går som man tror på, och tänk, tänk att jag ska lära mig att sätta på locket på tandkrämen!! För det är inte varje gång det varit borta, nej jag vet att jag kan, det är bara att bestämma sig!!

NU punkt med stort P

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar