Vet inte om ni läste men ni som gjorde det kanske minns att jag skrev att jag "kom på en sak om livet" i samband med inbjudningarna..... Ja, jag kom faktiskt på en så himla sorglig sak och blev helt krossad en liten stund.....helt sjukt men det bara blev så totaluppenbart!!
Ja, jag kom på att tid är min största fiende och att det kanske alltid kommer att handla om tid, ja hur jag än gör........ Nu kanske ni tänker; "men hallå klart tiden är allas fiende, klart man vill hinna allt........ Men när jag går in i något kreativt går jag in i som i en annan värld..... Och alla de små detaljer vill jag liksom förverkliga men allltid kommer tiden där och stoppar mig, och alltid är jag så optimistisk med tiden ja typ; "åh detta ska jag skapa såhär och såhär och såhär, detta hinner jag lätt!!" Men så kommer den där läskiga fienden Tiden och "lyckas" hindra mig att göra det jag drömt ut....... Många gånger är det så iaf och det är där jag också tror kan vara orsaken till att jag kaosar, är ruffsig, glömmer tillomed bort att äta ibland och går barfota i snön och slänger soporna, jag är i en annan värld, jag lägger min tid där och i den tiden/världen finns ju inga hårborstar eller tid för att sätta på sig skor....
Jag lever mig in och blir helt insnöad.....som i en liten snökula där bara det runt mig i min drömskapelse existerar.....det enda som typ kan få mig ur den bubblan är barnen, annars skulle jag kunna greja i timmar......och det blir liksom så hårt att bara (ja som jag fick göra nu) "nej, alla detaljer hinner inte sättas fast, jag får nu bara "ta mig i kragen och lägga ner dem i kuverten för annars kommer ingen hinna planera sin fiende (tid) för att komma på dopet" Jag önskade jag började för längesen med inbjudningarna men har redan hållt på i veckotal för det varit så knappt med tiden...... Så jag fick bara; "Ok, tiden du övervinner mig, detta är orealistiskt med två barn, katt, hus, tvätt, ja allt dedär som måste komma först....... Och jag har suttit uppe på nätter tills jag fått dimsyn, jag har tillomed suttit i bilen på väg till Västergötland när barnen sov och klippt och klistrat.....tagit till vara på så många minuter, krigat mig, ja näst intill blodig, haha men kissnödig emot tiden; "snälla bara en rosett till, en pärla, ett klistermärke, en sten" bara denna lilla detalj med, och bara den sen den och bara den men nu lovar jag bara den och sen den haha..... Så tittar man på dendär vidriga klockan; -Va, är den redan två på natta?!
Men jag lät dig vinna tiden, jag stoppade ner alla inbjudningar, jag ba; SÅ!! OKEJ DET FÅR DUGA!! Jag fick, asså jag tillomed haaaaaatar ordet "acceptera" att jag inte hann klippa alla som jag ville och klistra alla detaljer, jag fick "acceptera" att inte göra adtesslapparna på kuvertet jag målat upp i huvudet, jag fick bara inte stämpla sigillet på alla, jag fick bara; "så, nu slutar jag att kriga, annars kommer de komma hem till er 3 dagar innan......
Såhär såg de första ut......eller nä inte ens de första, men nästan såhär såg de ut, de tillomed lite, ja mest arbetade klistrades igen tidigare....men detta är några av de första....
Sen runt ramen fick pärlorna bli färre och färre.......fick bestämma mig för att "bara alla får pärla i rosetten på klänningen, bara hon får en riktig rosett i håret på alla, bara alla får de och de på framsidan, bara alla får något i ramen, bara alla får en glitterfjäril där och där och så vidare och så vidare........
Limma limma limma, klippa klippa klippa......
I början fick alla elefanter en rosett också som jag klippte isär band för den skulle få den "slitna känslan" runt om.... och några fick dubbelrosetter med tyllrosett under.......
Sen fick jag vara tvungen att komma på om jag sätter lite rosetter på de jag inte hinner klippa där i hörnet (klippandet tar ganska lång tid) så blir det ju ganska fint ändå.....
Något på ett ungefär såhär skulle egentligen alla se ut.....fast lite perfektare kant (de fick vissa :) men hann inte fota dem innan jag klistra igen....ska göra en riktigt 100 %ig perfekt sen till Daisy och spara som minne, och den högra kanten skulle egentligen vara klippt på alla så att man såg att kaninen tittade fram......
så att kaninen till höger tittar fram sådär på nästa blad....
Jag ville också att alla skulle få många pärlor runt ramen.....men de minsta var jag tvungen att sätta med pincett.....
Och ni ska veta att jag ville att alla också skulle få en rosett i bak...... Jag ville att alla skulle få allt, men det gick inte...... Och så hade jag klistrat igen massa kuvert och sen började en annan sjukt jobbig grej snurra i mitt huvud; "jag kanske och välja att skicka de mest "välgjorda" till de med barn som tycker det är kul med detaljer och de vänner som verkligen uppskattar sånt här" Men den tanken var jag bara tvungen att försöka kasta iväg för det skulle bli ett enda stort "tvång" att sitta och välja ut, så fick bara skriva adresserna slumpmässigt och hoppas på att dedär avlägsna släktingarna, ja typ ni vet den där gamla avlägsna näst intill blinda gubben i Norrland, den gamla släktingen/vännen där borta man vet inte uppskattar detaljer sådär intensivt, de unga "RalphLaurenskjortkillarna" kanske ändå uppskattar den mest välgjorda inbjudan om de skulle råka få den :) Det skulle ju bli sååååå himla meckigt att sitta där och; Ja, hon, hon måste ju verkligen få med de och de detaljerna, det skulle bli så jobbigt för mig....nästan "klassa in" nä det gick för långt, jag fick bara "lägga ner" helt enkelt.......
Och ni ska veta att hade jag inte redan dr ner på drömmarna (först ville jag ha som, ja jag skojar inte nästan "riktiga" små gosedjur och att man skulle få öppna luckor och grejer, en riktig liten miniflaskpost och riktiga men "låtsas" båtbiljetter..... Nu har ni alla iaf fått med iaf ganska många detaljer på alla, och alla är ju inlinade så härligt i det tunnaste lagret av isärriven servett med så matchande ränder och ankare på, lite som om man öppnar ett paket, ja de fick alla iaf, och alla fick pärlor och lite guld, alla fick ändå små rosetter, mer eller mindre....men, ja men......ni fick inte allt MEN ni fick ju en väldigt fin ändå :) Och jag verkligen lärt mig något;
Om jag skulle få allt så som jag vill med alla 1000 detaljer måste jag börja prioritera min tid så rejält nästa gång, jag måste börja i tid......lång lång tid, för med barn kan inte saker ta tid, eller liksom man har inte tid, för hur kul är det för Daisy och Angeline att pyssla i denna ålder, man vågar ju knappt ha denna typ av pyssel framme, det är för pilligt och Angeline som tillomed kan få för sig att slicka på en tvål när man på en halv sekund inte har blicken där för att man lägger på tandkrämen på hennes tandborste kan ju liksom få för sig att säkert äta lim och sånt.... Så jag har nu insett att man måste "nöja sig" hur tråkigt det än är och inte blir som man tänkt finns ingen tid.... man får prioritera vad man lägger tiden på ännu mera......ajajaj, det gör ont, men ska nog hitta en lösning på det med, men vår fiende Tiden asså - det är verkligen en som mig kreatörs största fiende, ja usch.......men asch det får fixa sig, på något sätt får det de......jag ska hitta en genväg!!
(ps, vi har några ynka få adressser kvar att hitta om ni som inte fått skulle råka se detta)
Såhär såg de första ut......eller nä inte ens de första, men nästan såhär såg de ut, de tillomed lite, ja mest arbetade klistrades igen tidigare....men detta är några av de första....
Ni ser denna kant till exempel tänkte jag hinna klippa perfekt där i guldlinjerna så att det skulle se ut som om nallen tittade fram där bakom...... men fick börja klippa massa "slarvigt" efter jag klippt för många för sakta och perfekt......och till sist fick jag tillomed strunta i att klippa dem......men ni ser ungefär såhär skulle de se ut och då är det inte ens en utav dem som ni vissa ändå har fått som är "perfekt" klippt efter kanten......
Limma limma limma, klippa klippa klippa......
I början fick alla elefanter en rosett också som jag klippte isär band för den skulle få den "slitna känslan" runt om.... och några fick dubbelrosetter med tyllrosett under.......
Sen fick jag vara tvungen att komma på om jag sätter lite rosetter på de jag inte hinner klippa där i hörnet (klippandet tar ganska lång tid) så blir det ju ganska fint ändå.....
Något på ett ungefär såhär skulle egentligen alla se ut.....fast lite perfektare kant (de fick vissa :) men hann inte fota dem innan jag klistra igen....ska göra en riktigt 100 %ig perfekt sen till Daisy och spara som minne, och den högra kanten skulle egentligen vara klippt på alla så att man såg att kaninen tittade fram......
så att kaninen till höger tittar fram sådär på nästa blad....
Jag ville också att alla skulle få många pärlor runt ramen.....men de minsta var jag tvungen att sätta med pincett.....
Och ni ska veta att jag ville att alla också skulle få en rosett i bak...... Jag ville att alla skulle få allt, men det gick inte...... Och så hade jag klistrat igen massa kuvert och sen började en annan sjukt jobbig grej snurra i mitt huvud; "jag kanske och välja att skicka de mest "välgjorda" till de med barn som tycker det är kul med detaljer och de vänner som verkligen uppskattar sånt här" Men den tanken var jag bara tvungen att försöka kasta iväg för det skulle bli ett enda stort "tvång" att sitta och välja ut, så fick bara skriva adresserna slumpmässigt och hoppas på att dedär avlägsna släktingarna, ja typ ni vet den där gamla avlägsna näst intill blinda gubben i Norrland, den gamla släktingen/vännen där borta man vet inte uppskattar detaljer sådär intensivt, de unga "RalphLaurenskjortkillarna" kanske ändå uppskattar den mest välgjorda inbjudan om de skulle råka få den :) Det skulle ju bli sååååå himla meckigt att sitta där och; Ja, hon, hon måste ju verkligen få med de och de detaljerna, det skulle bli så jobbigt för mig....nästan "klassa in" nä det gick för långt, jag fick bara "lägga ner" helt enkelt.......
Och ni ska veta att hade jag inte redan dr ner på drömmarna (först ville jag ha som, ja jag skojar inte nästan "riktiga" små gosedjur och att man skulle få öppna luckor och grejer, en riktig liten miniflaskpost och riktiga men "låtsas" båtbiljetter..... Nu har ni alla iaf fått med iaf ganska många detaljer på alla, och alla är ju inlinade så härligt i det tunnaste lagret av isärriven servett med så matchande ränder och ankare på, lite som om man öppnar ett paket, ja de fick alla iaf, och alla fick pärlor och lite guld, alla fick ändå små rosetter, mer eller mindre....men, ja men......ni fick inte allt MEN ni fick ju en väldigt fin ändå :) Och jag verkligen lärt mig något;
Om jag skulle få allt så som jag vill med alla 1000 detaljer måste jag börja prioritera min tid så rejält nästa gång, jag måste börja i tid......lång lång tid, för med barn kan inte saker ta tid, eller liksom man har inte tid, för hur kul är det för Daisy och Angeline att pyssla i denna ålder, man vågar ju knappt ha denna typ av pyssel framme, det är för pilligt och Angeline som tillomed kan få för sig att slicka på en tvål när man på en halv sekund inte har blicken där för att man lägger på tandkrämen på hennes tandborste kan ju liksom få för sig att säkert äta lim och sånt.... Så jag har nu insett att man måste "nöja sig" hur tråkigt det än är och inte blir som man tänkt finns ingen tid.... man får prioritera vad man lägger tiden på ännu mera......ajajaj, det gör ont, men ska nog hitta en lösning på det med, men vår fiende Tiden asså - det är verkligen en som mig kreatörs största fiende, ja usch.......men asch det får fixa sig, på något sätt får det de......jag ska hitta en genväg!!
(ps, vi har några ynka få adressser kvar att hitta om ni som inte fått skulle råka se detta)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar