söndag 4 januari 2015

2015 - Ja, men precis....

Du är ju här nu också, och det glömmer man nästan bort i allt annat, inte just liksom att det är nyårafton, hela dendär festliga biten där jag tillomed för engångsskull ligger snäppet före alla andra när det gäller att gå "all in" med firandet och sånt, men ni vet att det nu verkligen är ett Helt NYTT år med nya spännande, fantastiska, kanske några svåra och utmanande saker som ska komma.. Ett nytt kapitel har ju börjat, ja vi har dig framför oss 2015 - och vi undrar - Vad ska du bjuda oss på?!

Några saker vet vi ju redan....

Ja, för för det första så ska vi ju bli föräldrar igen (HURRRRRRRRAAAAA!!!!!!) vilket ska bli helt otroligt, vi längtar efter dig så mycket vår lilla 2015-baby och om mamma får välja namn ska du få heta Florencia, men pappa är inte rikitgt med på det så det lutar emot vackra Christelle eller Esmeralda, eller kanske något helt nytt, vi får se... Det blir nog också en liten utmaning, eller vem vet kanske en ganska eller väldigt stor med två barn, ja först dedär med en till som allt ska "fixas åt" ni vet ett till barn tvätt, byten, matning, ja hela omvårdnadsbiten, men framförallt en till som skall ha lika mycket (om inte mer i början) uppmärksamhet, tröst, vakennätter och allt dedär, det kommer nog att märkas att vi kommer bli fyra ganska rejält på alla håll och kanter, men jag måste säga att jag är väldigt positiv.... Jag är inte "rädd" för någon "2-barnschock" och allt vad andra föräldrar pratar om, om man går in med rätt inställning och har god planering och är så barnkära som jag och Stefan är tror inte jag att det kommer bli så mycket mera annorlunda....såklart att vi kommer vara tröttare, känsligare, kanske tjafsa någon extra gång om något onödigt, men tänk vad en liten bebis väger upp allt dedär, den enorma lyckan och kärleken man upplever till den där lilla bebisen bestiger man typ berg på!! Så nä, jag är inte rädd, bara förväntansfull, lycklig, så tacksam och hoppfull!!

Sen hela biten med Angeline, hur hon ska reagera, lära känna och knyta an.. Ja, detta blir verkligen ett stort år för henne, tänk att hon ska bli storasyster!! Och där tror jag det verkligen gäller att vi som föräldrar iaf försöker göra vårt yttersta för att få en så bra "start" så möjligt.. Svartsjuka som gör så ont, och de säger att den svartsjukan som uppstår hos vissa barn när de får hem ett syskon kan bli väldigt svår, men det får man ju ta då, hon kan ju bli världens lyckligaste snällaste med.. Men annars är ju Angeline en väldigt envis och "dominant" liten tjej redan nu, ja som verkligen vet vad hon vill och tillomed ibland redan innan oss vet hur hon ska få bestämma.... Hon har en riktigt stark personlighet vi tillomed kände av redan på BB.. Det var något så starkt med hennes blick, hennes röst, och liksom hela hon.. Jag är lite mer "blödig" än Stefan och brukar gå med på det mesta som inte är farligt, även om jag egentligen inte orkar ibland (efter timmar av lek och stoj, hon vill aldrig sluta) eller faktiskt egentligen har "rätt" att ta tillbaka den där saken hon (till exempel) "ryckte" ur min hand, men vet att jag nu måste bli mera "bestämd" emot henne.. Men jag har liksom tyckt hon är så liten, ja som hon faktiskt är, men jag måste sätta mera gränser, och ibland vara lite mera "hård" i tonen, för jag tror ändå så små barn behöver tydliga gränser så de vet vad som är rätt och fel.. Men jag tycker ändå min mjuka, snälla "uppfostran" har fungerat väl ändå, nu klappar hon Nalle fint och inte för "ryckigt" (hon blev så exalterad när hon väl fick tag i honom) och jagar honom inte på samma sätt hon kunde få infall att göra som yngre.. Och på dagis har fröknarna bara gett beröm om hur fin, go och harmonisk och snäll emot andra barn Angeline är så det känns ju underbart!! Och så brukar de säga att hon är så rolig ibland, och har energi som få, sååå kul!! Och nu går tillomed Nalle fram själv och vill gosa med henne och det är ju underbart att se.. Sen får man ju inte glömma att ett barn som bara är ett år gammal är egoistisk av naturen, vill få som den vill, så jag tror ändå inte man ska kämpa emot dedär allt för mycket, och som förälder tillhör det väl att få stå där och bära och leka tills man nästan "stupar" själv ibland, för "stupar" det tror jag inte man gör, barnet liksom styr en på något "automatiskt" vis och tar det den behöver, och det får man bara acceptera.. Man kan inte stå där som förr fint påklädd, fixad, målad, städat hemma jämt, maten på bordet exakta rätta tider med småbarn.. Eller det gjorde man ju inte ens utan barn, men just dedär att många tror att; "livet ska rulla på som vanligt" är nog jättefarligt, för man hinner nästan ingenting, så är det bara -och det är ingen fara, så länge man har ork för lek, gos och att ge sitt barn all den kärlek och uppmärksamhet man kan får det andra vänta, det är barnet som går i första hand hela tiden, ja så länge man inte är sjuk och sånt, för då får man ju hjälpas åt så gott det går..

 Och Stefan är verkligen en helt fantastisk pappa, har tagit sååååå många nätter och tidiga morgonar speciellt nu när jag varit gravidtrött, men även när hon var liten bebis och jag var helt slut efter tuffa dagar som bestod av tröst, tröst, tröst där i början och han kom hem sent från jobbet då hon redan sov.. Han är verkligen inte "lat" när det kommer till Angeline, nä där har han verkligen varit 100 % bäst bäst bäst!! Och förstående (efter ett tag iaf) att man inte hinner göra så mycket mer än att vara med barnet. Iaf inte en mamma som jag som inte är den bästa på struktur och sånt, men jag jobbar på det och måste säga att det verkligen går framåt!! Men jag är evigt tacksam över att Stefan är en sån otrolig ansvarsfull, pålitlig och snäll far.. Tänk att jag fått honom som pappa till mina barn och ska få gifta mig med honom......


Annars då 2015 inom familj och sånt.. Jo jag hoppas ju givetvis min familj, släkt och vänner ska få fortsätta vara friska och att de som inte är helt 100 än ska under detta år bli det.. Vi ber till Gud och gör vad vi kan för varann.. Det är ju det som går före ALLT!! Och jag vill att 2015 ska bli ett år skrivet i friskhetens och hälsans tecken!! Jag har ett mål att gå ner alla mina gravkilon (från både Angelines och nybabyns graviditet) detta år, men måste säga att även där har det 2014 redan tagit en så bra vändning, har inte alls lagt på mig så mycket som med Angeline i magen (även om jag varit sjuk, sprungit och burit på lillan gjort sitt) men kan verkligen motstå frestelser på ett helt annat sätt nu än då, och i Jul i år ska jag stå där slank igen utan att ha "bantat" mig i den där lilla julklänningen, nä bara av en sund och god livsstil med mycket motion och bra mat, men vi är redan på väg och köper inte alls hem så mycket "onödigt gott" längre, vi rör på oss mer så den biten känns just nu väldigt postiv!! Jag ser det inte ens som ett "kämp" eller "nyårslöfte" utan mer som att det bara är såhär nu, och jag vet att jag kommer stå där och trivas med mig själv, smal, fin och välmående :) Men ner ska jag rejält detta år så lite "kämp" ska jag väl inte säga att det inte blir heller. Man får inget gratis (förrutom när man leker och jagar Angeline i timmar) Och när nybabyn är lite äldre ska jag prova vad hon tycker om barnpassningen på gymmet med, för dedär mjuka låren och extra hullet är inget jag vill för mycket utav ska gå med mig in i 2016, jag trivs inte såhär stor.. Givetvis får man räkna med att sin idealvikt inte kan vara den samma sen efter två barn, men ååååh jag ska bli liten igen, det ska jag allt!! Eller jag vet att jag kommer att bli det och har sån hyperkoll på vad livsmedel innehåller och hur jag ska äta för att gå ner, och hur jag äter nu för att inte gå ner, men att inte lägga på mig så mycket.. Sen vill jag börja simma igen med, och babysim med den nya, det blir kul!! Och snart borde vi besöka en rolig simhall med Angeline med som älskar vatten och bassänger!! Det ska jag försöka göra snarast här innan man blir allt för "paddig" och tung :)

Detta år skulle jag också iaf vilja hinna bygga upp mitt företag Tivolina Ceramics på rikitgt!! Och skapa färdigt den där barnboken jag alltid velat göra klart, jag har en så fin saga både lite på datorn som jag skrivit ner och nästan klar i huvudet, jag har så många fina bilder jag vill fortsätta måla på och det är verkligen en liten 2015-årsdröm/mål att få den klar.. Sen skulle jag vilja lära mig gitarr bättre, och börja spela lite mera piano igen, och köpa mig ett, så jag kunde få ner mina små rader till tonerna också, så skulle jag vilja ha ett till Vernissage med konst just för barnrum, mycket djur, cirkus, tivoli, regnbågar och glada färger.... Och så skulle jag vilja få igång symaskinen och börja tillverka hemmagjorda gosedjur, jag har en jättehärlig idé i huvudet om hur de skulle se ut, och så skulle jag vilja starta upp dedär bohemiska underbara klädmärket jag drömmer om, och så skulle jag vilja skaffa en pudel, och så skulle jag vilja bli komiker och få folk att skratta ännu mer, starta igång dendär härliga revyn med Thobias och Jessica som vi pratat om, och så skulle jag vilja starta dedär drömföretaget om att fixa och dekorera bröllop och kalas och så skulle jag......nä nu får jag sluta, haha, jag kommer tyvärr inte hinna allt jag vill, och måste bli bättre på att "prioritera" bland drömmar....


Först och främst ska jag ju ha två glada bebisar, och sedan får det andra komma när det kommer, jag kan helt som spricka när jag sätter igång med alla mina planer och tankar om vad jag skulle vilja göra i framtiden, men lite vore kul att hinna börja med eller göra helt klart.. Men först och främst efter Angeline, hushållssysslor och alla sådana där småtråkiga måsten man ska hinna ska jag iaf ta dedär körkortet som jag faktiskt är halvvägs på!! Har kuggat en uppkörning, har jag berättat det förresten, nej tror inte jag gjort det, fast det är lite av en historia för sig vi tar en annan dag, ingen kul uppkörning och jag som var så noga, haha, men man kan ju visst vara "för noga" och få en himlans dryg inspektör med som anser att man är så försiktig att man blir "trafikfarlig" men jag erkänner, jag var nog inte rikitgt mogen för att köra upp och väldigt nervös och blev helt konstig med denna tant breve.. Men hon var visst känd på dedär kontoret att kugga typ alla första gången och kallades både den legendariska fimpen och annat, så det kanske var lite otur med just henne med, eller tur så jag lärde mig att för försiktigt ska man inte heller ta det.... Dock behöver man inte vara otrevlig i tonen som inspektör för de gör en verkligen ännu mer nervös.. Sen sa en som kände till henne lite mer att hon verkligen kan ha bra och dåliga dagar, och jag fick väl tyvärr en dålig.. Men har en ny tid bokad den 27:e januari och den vill jag bara klara klara klara klara!!!! Jag har en superbra trafikskolelärare som jag ska ta några fler lektioner utav och köra mycket med Kjelle innan också.. Och kuggar jag igen, ja då är det bara påt igen och boka ny tid!! Haha, 2015 ska jag iaf ha dedär körkortet, det är en sak som är säkert, sen får vi ta en dröm i taget, den största drömmen som vi tillomed vet kommer bli sann är ju att vi ska få ett till barn att älska!!

Oj, nu blev detta visst långt långt långt.... undra om nån orkade läsa, men som lite terapi iaf för mig själv att skriva av mig lite här... Hoppas ni iaf haft en bra dag, imorgon tänkte jag faktiskt redan rensa ut julen, ja jättekonstig idé jag fick ikväll, men är trött på alla tomat och allt rött, känner att det är jul överallt i hela huset och känner att nu vill jag ha friska 2015-vindar!! Det blir liksom inte samma rätta stämning ändå när jul och nyår är över med all jul i alla hörn så det tänkte jag och Angeline börja morgonen med, sedan blir det en lååångpromenad runt vattnet här nere!! Natti fina ni..


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar