måndag 8 juni 2015

Vissa dagar vill man typ bara ge hela världen en ursäkt för ens existens......

Men jag är ändå på gång att inte känna så..... Inte så farligt mycket iaf.....men idag kom det ett litet grått grubbelmoln över mitt huvud och jag bara känner att jag gör allt så fel och gjort ett litet tag...... Men nu är det ju måndag och det är ju "förbättra mig dagen" haha...


Jag har grejat och rensat trädgårn, asså jag bara känner våra grannar så himla fina snälla människor.....de dömer inte...(tror jag inte iaf men kan ju vara lite naiv men det känns verkligen som om de förstår att man kämpar var och en på sitt vis) de bara kanske inte riktigt förstår sig på hur man är......ja för lite knepig det är man ju det går ju inte att komma ifrån hur man än gärna skulle tycka det vore himla skönt ibland.......men jag hatar att känna sådär att man liksom "förorsakar" ngt jobbigt för ngn annan........ Jag får verkligen panik av den känslan...... Så prio 1 sakerna känner jag är att iaf vara "oförorsakande" för någon andra, vare sig det är grannar eller att man är såååå himla sjukt virrig så att man STÄNDIGT går ut genom tandläkarn mes DERAS skor (foppatofflor) och lämnar sina egna där....... Varför kan inte bara hjärnan hänga med lite och bara vara lite härlig när man går, ja bara hänga med lite......men nej då ska man upptäcka att; "okej, se där, skorna ja, mina skor, nä de sitter inte på fötterna utan de är kvar, och deras ja de sitter på fötterna" och sen skjuts det upp att bytas och så får man dåligt samvete och så byggs det på....... Misstag på misstag på misslyckande och så massa kaos och så heeeeela trädgården idag märkte jag att oj.....det är faktiskt massa ogräs här, ja överallt..... Men nu ska det rensas ogräs och nya tofflor skickas till kliniken!! Okej att min egna tvättstuga är kaosig men man vill verkligen inte ställa till det för andra..... Andra ska inte behöva lida för min oreda......och man kan liksom inte "skylla på" adhd och sånt, alla som inte är utvecklingsstörda och sånt lite svårare har ett ansvar...... Och mitt svarta moln som låser mig av himlans massa tankar och strunt kan flyga iväg nu...... 


Jag är himla bra om jag bara tänker ett steg längre...... Rensar lite, andas och inte komplicerar ihop allt så för mig..... 

Det blir så fel, ja det blir det verkligen..... Jag bara till slut irrar runt i en värld att täcka alla hål som läcker, i en värld där jag inte räckte till......vart läcker det mest.......i ett ständigt kämpande att försöka klura ut vad som är viktigast att täppa...... En sak som är himla skönt med barnen är att det kommer liksom automatiskt först....där brister jag inte så mycket.....det är ändå bra.......à Fast åh vad man bara vill ha flera armar ibland asså, hon kan nära, fixa, vika och rensa..... Men nu har man inte det och då kommer vi till årets ord igen som tvåbarnsmor; PRIORITERA!!!!

Men jag tror det går, jag kommer att fixa det!! Och att stå upp för den jag är, vare sig det gäller ens egna svärmor, dagisfröken, i kassan på Ica eller vem som helst..... Att inte vara "jagsvag" För jag tror det "smittar av sig" på barnen snabbare än vad man tror, Angeline kommer snart att märka av min svaghet....om hon inte redan gjort det....men det, det är inte försent att ändra på den, jag är på god väg!!


Sov gott ogräs, sov gott tisslar......ännu får ni sova en natt till i min trädgård.....passa på.......snart rycker ni alla!! Sov också gott ni som tror jag är "omöjlig" en dag här snart snart framöver kommer ni se att; oj, Lina har visst tagit tag i sig rejält........... Det är ordning med Lina, trädgårn är inte lika orensad, bilen stökig, tandläkarens Foppa, håret ruffsigt, de grå molnet hängandes över henne..... Nä, hon är fri!! Hon struntar i allt som hon inte behöver ta in, hon gör det relevanta, det viktiga, men utan att tappa sin ödmjukhet och sig själv..... Natti...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar