Tisdag mitten av juli.

Tiden är lika med inne för att gå upp, upp för att gå upp till denna tisdag, som kanske kommer att bli en ganska vanlig tisdag i mitten av juli, kan mycket väl bli så, ja. Eller vanlig känns som om man kommer gå upp till en tråkdag nu, det vill man inte. Menar bara att det händer inget sådär jättejättespeciellt idag. Men tänk morgonen man ska gå upp för att gifta sig. Tänk den morgonen! (ni som inte redan är det då.) Men till dess ska man väl behöva krossa några hjärtan, även om man inte vill, måste man det ibland. Man måste faktiskt krossa. Det finns inga måsten, finns det nått som heter va? Verkar väldigt konstigt, livet vimlar av dom. Fast de kanske inte menar så? Jag vet inte. Eller så beror det på mig, kanske tar för allvarligt på hjärtekrosseri? Äsch, kom på att jag är här nu igen, här med att vara allatillagsgrejen. Nej, dax att slänga på sig kläder iställe, smink också kanske idag, och gå upp, upp för att gå upp, sen fånga in hela denhär dagen med en stor hov!