Världens största gåva - Ett friskt barn....

Igår var vi på första BVC-besöket och i måndags var det hörseltest och några andra prover. På BB var det också himla många undersökningar och prover och nu är allt klart pch alla provsvar av finaste svar, ja allt har varit helt perfekt. Jag är så otroligt tacksam, vi har fått ett helt friskt och så välskapt och så så så vackert litet barn, och det är verkligen inget man kan ta för givet. Vad har jag gjort för att förtjäna en så frisk så perfekt och vacker liten flicka? Vår tacksamhet är enorm.

Sen har jag ju självklart varit jättenoga i graviditeten med och inte druckit en droppe alkohol, ätit farliga saker och tillomed avstått och "härdat" ut och till exempel undvikit en behovsmedicin som jag tillomed från överläkares råd fick ta då och då utan ngn som helst fara för barnet, men bara tog några enstaka gånger i början när det var som allra allra värst och innan min sköldkörtelsmedicin börja "verka" för fick en knasig sköldkörtel iochmed grav och värsta panikångesten och ville bara andas genom fönstret och grät och lilsom fick som ont i halsen, även om hon sa till mig; "men Lina, du måste verkligen ta den om du behöver, det skadar inte ditt barn" Så ville jag inte ta den ifall ifall, haha nojjig man var.. Men att jag ändå var så försiktig och hittade andra metoder som fick mig att må bra är jag stolt över nu, och under senare delen av graviditeten var jag nästan helt ångestfri och bara så lycklig, nu är sköldkörteln återställd igen med, den "gick tillbaka" direkt :)

Senare blev jag tillsagd att börja med Ritalin igen (och sedan trots jag var gravid) (medicinen emot min adhd som 2 specialister också sa var ingen fara men vågade inte riskera ngt där heller :) Hon skullle säkert kanske varit frisk iallafall, jag vet inte om det är för jag "skött" mig, (jätteskötsamma kvinnor kan ju tyvärr ha otur med) men jag känner mig bekväm med att jag undvek det som inte kändes rätt, för skulle ens barn var sjukt eller ngt svar vara dåligt skulle man nog nojja ihjäl sig att man gjort ngt fel....

En annan sak jag gjorde i graviditeten som var det bästa jag gjort var att ta avstånd och våga bryta med en vän som brutit ner mig under många år men graviditeten gjorde mig så stark, jag valde verkligen min familj, tänkte till och "tog ställning" Vågade bryta mig loss. Bästa jag gjort och har aldrig mått psykiskt bättre och känt mig helare! Jag är så friiiiiii, njuter verkligen av att känna mig så fri!! Nu är livet så fint, och vår lilla dotter är mitt allt!!

Och kärleken till Stefan starkare än någonsin, trodde aldrig att vår relation kunde bli så bra, har precis pratat länge ikväll jag och Stefan och det är verkligen så bra nu.. Hur kunde jag hålla på att ge upp, men det var för att vi är så oerhört olika.. Men det var längesedan nu och jag tror ibland måste man kämpa för att det ska bli bra :) Och det var det värt!! Man måste lära sig varann..... Men nu såååå tacksam för min familj!! Skulle inte kunna haft det bättre!! Slänger in en liten bild från första BVC-besöket :) Och en bild på hon och brorsan Nalle :) Nu ska vi fortsätta gosa här!!