Mår verkligen konstigt efter allt som hänt, känns så rörigt allt, sorgrörigt. Jag har såndär pekbar ångest i bröstet. Såndär jobbig så man inte får gjort något vettigt alls. Tror jag ska ta och försöka packa upp greklandsväskan, boka en tvättid, detaljstäda lägenheten, men som för övrigt är ganska fin faktiskt. För visst är det skönt att städa lägenheten riktigt ordentligt mysig innan man åker på semester, för hur segt är det inte att komma hem till en stökig lägenhet? Men det finns alltid saker som inte riktigt är på sin plats här, alla små glittergrejer och blingblingskrimskrams
När man bor i en etta som jag gör och älskar småprylar, ( ja tillomed små chokladäggsfigurer står uppradade på små hyllor) gäller det verkligen att ta en titt med jämna mellanrum, ja en liten detaljstädning helt enkelt. Annars förvandlas allt snart till ett enda stort gnistrande regnbågskaos.. Men i NY hittade jag världens bästa örhängesställning, och så var den rosa dessutom
Nä, detta ska inte bli en deppdag som igår, jag måste försöka ta mig själv i kragen nu, supa upp en stor kopp kaffe med mjölk, öppna resväskan och pilla med allt färgglatt och glittrigt, ibland får det mig lugn och tankarna skingras. Jag tror det gäller att ha sina egna små trix för sig för att komma in i bättre sinnesstämning. Många utav mina varmaste tankar ligger hos
Fredrika nu som ändå orkade piffade upp sig så fint med lite nya fransar, riktigt starkt gjort, hon har det tufft.
Min lilla ugglesamling
Småsaker kanske gör andra stressade och röriga i bollen, jag har en vän som hävdar att hon får epilepsi om hon är hemma hos mig för länge Idag gillar många människor ”stilrent”, men inte jag Här existerar ingen minimalism, det får istället mig stressad och skulle kännas som om jag bodde i ett väntrum…