Skrattet klinga högt!

Jag bara gick där, plötsligt såg jag två bekanta ryggar, två bekanta rumpor, två bekanta hårsvall. Det var dom! Ja, det var dom! Mina älskade, älskvärda, älsklingsälsklingar! Mina änglar. Vi kramades gott, vårt skratt klingade högt genom hela täby centrum, hela mitt hjärta fylldes av glädje och ljus. Tina hade försökt ringa mig, för att berätta att de var där, där nära mig. Jag hade inte hört mobilen, hade stressat runt med att få iväg post och grejer. Men sicken tur, att vi sprang på varann ändå! Tog genast upp dem på rummet. Ja, råkar ju bo precis intill. Här hade vi det mysigast i hela världen. Ni gör mig jämt så glad. Vår varma gemenskap kommer aldrig ta slut. Vad sägs om en tokig bilsemester i sommar? Minns att vi pratade om det nångång tidigare:) Iallafall, en massa, massa kramar till er, och er andra också! Imorgon kommer Sara också ju! Jippie!!

Hej, hej!