Jag ser ljuset.

Jag har fått tillbaka lite livskraft faktiskt, och jag har kommit upp lite mera på jorden igen. Har varit riktigt ledsen ett par dagar, och den sorgen kommer såklart alltid att finnas kvar där, men det känns mera fridfullt nu. Jag tror att det är väldigt viktigt att man ändå försöker att tänka på ett ljust sätt, i allt mörker av sorg. Och att man tänker positiva, fina, vackra och värdefulla tankar när det hänt något så hemskt som man aldrig kunde föreställa sig skulle hända. Jag tror att man bara måste kämpa vidare och inte gräva ner sig djupare i grubbleriet och ledsamheten mera än vad man behöver, det blir inte bättre för det. Det går ju med stormsteg emot jul nu, och den underbara människan som lämnat oss ville inget hellre än att vi skulle vara glada och må bra. Nalle hjälper mig så gott i sorgen, jag tror att djur kan trösta en på ett väldigt fint sätt, för de är ju bara så oskyldiga. Konsten och skapandet är också ett otroligt bra sätt att skingra tankarna på. Håller på att göra ett par änglavingar i keramik, dem ska sedan glaseras i vitt och guld, tror det blir fint att hänga på väggen.

NalleBebis världens snällaste bebis..