Tankar kring mitt bloggande..

Jag har upptäckt något mystiskt, som givit mig en anledning att sitta och fundera i vissa banor lite extra mycket. Det är detta om mitt bloggande:

Emellanåt, ofta dagligen tänkte jag försöka blogga, när jag startade den för ca 2 månader sen, eftersom jag har en skev dygnsrytm, och ville hålla lite koll på vad jag gjort, gör, tänkt och allt möjligt liksom, och att kunna titta tillbaka på det. Men med detta mystiska menar jag typ, att det har blivit en ny vana, en rutin, och jag som brukar ha jättesvårt med just rutiner. Inte är jag speciellt duktig på att skriva heller, om jag inte sitter och läser igenom det, och skriver om. Men så mycket tid har jag inte, jag skriver mest bara rakt ut nu, och skiter i grammatiken. Dock lyckas jag med denna rutin, och alla dessa inloggningar. För jag brukar sällan orka logga in på facebook, och allt vad sånt där heter.. Men min blogg är omöjlig att inte tänka på ibland, var jag än befinner mig, nästan hela tiden på dygnet. Vad är det som händer just nu, funderar jag.. Men vad används en blogg till egentligen? Och vad har man för glädje av den? Jag tror att jag har blivit bloggberoende (och alla andra som är det med) därfor att det beror mycket på att man vet att folk läser. Jag vet inte om det skulle vara lika trevligt att blogga ner allt i en privat osynlig blogg? Eller jo, det vet jag visst, det vore inte lika trevligt alls.

Men.... Av okänd anledning vill någon tysta ner mig, jag har i senaste veckan fått långa kommentarer av någon som vill att jag ska sluta upp med detta, i dem kommentarerna står det också att han inte vill att jag publicerar dem, så det gör jag inte heller. Han skriver att han heter Frank, och har blivit beroende av att sitta online och vänta på mitt nästa inlägg.. Han skriver att han inte kan tänka klart på dagarna, eftersom han hela tiden tänker på att han måste vara nära en dator, för att se vad jag lägger in. Det verkar som han tillomed tänker på det mera än jag själv.

Lite läskigt, men jag är inte rädd ett enda piss faktiskt, vad ska han göra? Skjuta mig i skallen om jag fortsätter eller? Kanske är det farligt att blogga? Kanske vill han mig illa? Eller så ingår han bara i en enorm krets av efterblivna utomjordingar, som tror att detta är ungefär det motstånd jorden har att bjuda på, så mycket står nästan klart iallafall. Har han inget eget liv? Men då kommer vi ju till det jag nyss försökte säga, vi bloggar ju öppet för allmänheten, ja en sida som nästan hela världen kan slå in, och då vill vi ju väl att folk ska läsa? Men jag skulle inte ha den tiden, eller ens kraften att bli beroende av någon annans blogg, mera än min egna. Shit, jag kanske provocerar honom nu? Jag menar det inte så i alla fall, men jag tänker att detta är intressant, det är ju egentligen ren psykologi, kanske för att vi är flockdjur liksom? Äsch, det är väl bara kul att han är så intresserad, men han har fått mig att tänka på det alldeles för mycket tror jag. Strunt samma, min nya hobby är trevlig, och jag tänker fortsätta. Det är ganska snälla kommentarer han ger mig ändå, (inga aggressiva iaf) men han ber mig från hjärtat att sluta upp. Vad ska jag göra?